Nära döden....
Idag har jag varit med om en av de läskigaste sakerna i hela mitt liv, stormen! Var på väg hem från skolan då det började blåsa ordentligt och halvvägs hemma får bussen tvärstanna för att det dels ligger två träd på vägen redan och ett som ramlar direkt framför bussen. Eftersom att det är en landsväg blir vi fast där, då det är bilar bakom oss med.
Då kommer det en bil och ska köra om oss (självklart kommer bilen inte längre än vi gjort), dem stannar sin bil och just då ramlar ett träd över bilen. Som tur var klarade sig flickan och hennes mamma som satt i bilen oskadda men det var riktigt hemskt att se. Samtidigt ramlar det träd runt om oss i skogen( vi är omringade av träd) och det var inga små träd som ramlade heller.
Tillslut lyckas bussen vända och köra tillbaka samhället och vid en mack hoppar jag av och M lyckas komma och hämta mig. Lyckan att se honom var total och tårarna rann, usch så rädd jag var i bussen. Hela vägen hem var skrämmande då det regnade så att vi knappt framåt, på sidorna såg det ut som träd skulle trilla närsomhelst och det kom grenar farande mot bilen. Som tur är klarade vi oss oskadda hem trots en vinglig färd med grenar som slog hårt i taket på bilen.
Läskigt värre var det och jag har aldrig varit så glad av att komma hem till vår lilla by och familjen. Underbart!
Då kommer det en bil och ska köra om oss (självklart kommer bilen inte längre än vi gjort), dem stannar sin bil och just då ramlar ett träd över bilen. Som tur var klarade sig flickan och hennes mamma som satt i bilen oskadda men det var riktigt hemskt att se. Samtidigt ramlar det träd runt om oss i skogen( vi är omringade av träd) och det var inga små träd som ramlade heller.
Tillslut lyckas bussen vända och köra tillbaka samhället och vid en mack hoppar jag av och M lyckas komma och hämta mig. Lyckan att se honom var total och tårarna rann, usch så rädd jag var i bussen. Hela vägen hem var skrämmande då det regnade så att vi knappt framåt, på sidorna såg det ut som träd skulle trilla närsomhelst och det kom grenar farande mot bilen. Som tur är klarade vi oss oskadda hem trots en vinglig färd med grenar som slog hårt i taket på bilen.
Läskigt värre var det och jag har aldrig varit så glad av att komma hem till vår lilla by och familjen. Underbart!
Kommentarer
Trackback